ellinore

Sitter i Piritas (vår? ;P) soffa och här finns det inga som helst katter, för då skulle Pirita få andnöd. Men antingen så är det väldigt lyhört och hennes grannar har katt eller så hallucinerar jag, för jag tycker verkligen att jag hör ljudet av kattassar som skrapar i kattlådan - någonting jag säkert skulle hört om jag vore hemma hos mig.

Är det så att jag har blivit så hemtam här att jag hör samma ljud här som jag skulle gjort hemma? Kommer jag snart börja höra Piritas grannar när jag är hemma hos mig? Det vore lite coolt. Eller lite jobbigt. Att höra dubbelt så många grannar..

- Tvungen att resa mig och kolla. En stackare som står och sopar med en piasavakvast! Okej, mina katter framkallar samma ljud som en piasava. Otroligt.

Haft en annorlunda dag idag. Stressig som bara attsicken! (lustigt ord)

Jag brukar alltid ta en buss så att jag ändå har en buss till godo ifall den första strular, men idag tänkte jag att "nää, varför? Jag ligger och drar mig en halvtimme extra istället" . Och tji fick jag för det. För min buss kom inte. Så till att börja med var jag 20 minuter sen till jobbet. Och där hände det grejer! Allting kom samtidigt, saker som skulle in i frysen, stora saker, små saker. Det bara ramlade in grejer - och kunder. På detta kan vi lägga till att det är otroooligt varmt på jobbet så hjärnan fungerar bara halvt om halvt.

Sen på det, så visste jag att idag kunde jag inte stanna kvar och hjälpa nästa som kommer för jag måste skynda mig hem och ta emot Vincent. Petter skulle jobba övertid, så han hämtar Vincent på dagis så det blir rätt tid där, skjutsar han hem till mig där allt skulle klaffa med att jag kommer så fort som möjligt så Petter kan åka tillbaka till jobbet. Vi är otroligt effektiva föräldrar!

När jag väl stressat mig in så börjar middagsplanerna gå i stöpet. "Nej, nej nej, jag vill inte ha nån mat som du säger. Jag vill ha makaroner och ris". Lägg till en djup suck från mig! Vincent är den enda jag känner som vill äta makaroner och ris eller makaroner och potatis till middag! Man kan inte äta ett tillbehör med ett tillbehör!

Då kom min räddande ängel, Isabelle, med kassler som jag lämnat hos dom häromdagen, kassler är Vincents nya favorit och då löste sig allt. Makaroner och kassler. Varför ska det vara så svårt att få ihop middag!? Kan det inte komma nån superförälder på tv och säga att yoghurt är okej att ge sina barn till middag. Jag skulle nog bli den första att följa den nannyn. Har någonting djupt emot superföräldrarna som tjatar om tallriksmodeller, lugn och ro, hela familjen vid matbordet och fasta mattider. Dom ger mig så dåligt samvete så jag kan ligga sömnlös. Det är fan inte lätt att vara förälder, men att vara förälder och fixa middag - det är värst.

Nu ska jag bara ligga i Piritas soffa, titta på tv och vara ledsen över att min mobiltelefon är på lagning så jag inte har några som helst nummer så jag kan inte smsa eller ringa någon. Kanske läsa lite i min bok.

Ha en trevlig kväll alla som ska på gatufesten - ta en kall och tänk på mig!

Jag drömde något så otroligt konstigt -

Var hos en bekant, där vi försökte knöka in en jädrans massa hundar i ett skåp. Rätt vad det var så kom det en katt som också skulle in dit, men hon var högdräktig och när jag lyfte upp henne så gick vattnet, över hela mig. Jag fick i alla fall in henne i skåpet men då började det ramla kattungar ur henne. Kattmamman tittade på mig och sa (japp, sa) "jag orkar inte slicka ren dom nu, kan du åtminstone göra ren näsan så dom kan andas så gör jag resten sen." Men det snöade så himla mycket så jag var tvungen att hjälpa till och skotta också, så jag sprang mellan en skum snöskyffel som var kombinerad skyffel/sop och att göra ren kattungsnosar.

Tack Vincent för att du kom och väckte mig, vem vet vart den där drömmen kunnat sluta!

Man kan säga att jag brände mig litegrann igår, är nästan i klass med Turkietbrännan för drygt två år sedan. Men det enda som stör mig är att bh:n skaver så jag får vara glad att jag inte har mer ont. Kunde ju haft brännblåsor också.

Jag och Vincent hade en superdag igår i guppel. Förutom att både jag och mormor är skittråkiga enligt Vincent som inte badar, och när äntligen Isabelle kom från sitt sommarjobb så var vi tvungna att åka.

Vi blev bjudna på käk i fagga och sen bjöd Lisa mig och Petter på bio! Karate Kid var det. Den var bra men, seg. Lite väl mycket dravel. Jag säger som Lisa "jag skulle inte betala för att se den." Men Jackie Chan är ju alltid ett nöje att se.

Jag har haft en helt otrolig sommardag, 30 grader varmt och Vincents barnkalas på Tarzanstigen. Vi tog med oss 11 ungar och 8 vuxna på ett så fruktansvärt varmt äventyr så det började jämföras med Robinson. Men underbart var det! Petter bar på 6 liter vatten och om vi hade tagit mer pauser så hade dom lätt varit slut men nu hade han med sig 3 liter när vi var klara. Vid slutet hade vi 10 liter till som väntade och det var inte mycket kvar när folk började droppa av.

Jag måste säga att barn är otroligt tappra varelser! Det var bara dom minsta som visade några som helst tecken på att värmen påverkade dom, de äldre sprang på som om dom var jagade! Vincents keps satt slickad på huvudet!

Efteråt tog vi och styrde kosan mot svalkande vatten i Lögdösjön, och jag tog årets första dopp utan problem - det är ett tecken på att det är varmt ute!

Nu sitter/ligger jag hemma hos Pirita (som vanligt tänker du säkert) men saken är den att detta blivit mitt andra hem. Hon är otrolig som låter mig bo här! Fick precis ett underbart uppiggande samtal av henne också, man vet att det är sommar och festival när man får ett lulligt samtal av någon klockan 19,30 som druckit litervis med billjummen vin. Det är underbart!

Imorgon har jag öppning, och det gör mig egentligen ingenting för det är söndag så jag tjänar braa med pengar och jag har ändå den bra delen av dagen kvar för att umgås med Vincent, fick veta vart Pirita ska bada så kanske jag ska försöka ta mig dit med honom? Eller så blir det tjärn som är närmast hemma. Bad blir det i alla fall! Sommar!!

Nu ska jag se blåsningen och varva ner så jag kan somna i tid.

Ha det bra i sommarvärmen!

Jag började dagen med att vakna av att katterna fått spunk. 6.43 och dom bara skrek. Jag klev upp och gav dom varsitt p-piller så jag får sova inatt i alla fall.

Lyckades somna om men vaknade i panik och tänkte, shit jag försover mig! Kom på att jag börjar jobba 13 och då borde man inte försova sig.

Tog det sedan helt lugnt. Gjorde egentligen ingenting.

Jobbade och hade skeeetmycket folk på jobbet. Vart reser alla!?

Sen tänkte jag sitta och vänta på bussen i en timme men tji fick jag. Fick följa med Pirita när hon skulle köra ut lite pizzor istället. Mycket trevligt! Hennes chef har dock en mycket skum gps som tycker att haparandavägen är i korsta. 

Vi blev hungriga av lukten av pizzorna i bilen så vi bestämde oss för att käka lite. Men först åkte vi och köpte karra. Själv handlade jag godis för 120:- Till mitt försvar kan jag säga att det är till Vincents födelsedagskalas det mesta.

Seen blev det mat. Jag tog en pizza med ädelost och creme fraiche. Mycket gott! Inte sista gången jag tog en sån pizza kan jag säga. 

Och båda var vi utan batteri i telefonerna, så Pirita den otroligt snälla människan skjutsade ut mig till Söråker så jag kunde hämta min laddare hos mamma. Tack Pirita du är bäst!   

Nu sitter jag här och har ångest för jag borde sova men jag vill inte lägga mig. Tänker tvinga båda katterna att ligga hos mig så jag får sällskap. Nu kanske du tycker "men hallå" men faktiskt så somnar jag mycket lättare om dom ligger hos mig. Det kanske inte är en varm manskropp att krypa ihop mot men det är ändå någon som villkorslöst tycker om mig. Sådetså.

Tänker avsluta detta med ett citat från kvällen.

Ellinore - jag är inget nobelfestämne.

Pirita - Skriv det på facebook!

Tänk att det skulle faktiskt inte förvåna mig alls. Att Elvis skulle leva - nej.

Men det här skulle jag knappt höja på ögonbrynet för, eller jo det har jag ju nyss gjort eftersom jag till och med gör ett inlägg om det.

Vem håller med mig om att han i helikopteröppningen nog blev lite chockad när han vände sig om och skynket rest på sig? Om det nu var så vill säga.

http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/article7354991.ab

Nu var det ett tag sedan jag skrev här.

Har hunnit haft en minisemester i mammas stuga tillsammans med henne, Isabelle och Vincent. Det var riktigt skönt, precis vad jag behövde. Åt glass i stora mängder och Vincent fick bada. Synd att inte sommarn kommit än på riktigt bara så jag hade kunnat ta av mig fleecetröjan..

Nu har jag börjat jobba igen också, eller faktiskt så gjorde jag det i förrgår och det gick helt okej. Var en aning förvirrad, kändes som det var första veckan på jobbet igen. Konstigt att man kommer av sig så fort, förut gick ju allt på rutin. 

Jag var ledig igår, firade midsommar med släkten ute hos mamma i Söråker. Var första gången på väääldigt många år vi gjorde en egen stång och dansade runt den. Petter fick snickra ihop stommen så klädde vi andra den med blommor. Riktigt mysigt var det. Jag tror Vincent njöt riktigt mycket, han hade ju kusinerna Annimon och Sienna att leka med också.

Sen har jag jobbat idag också, gick bra. Blev förhörd av polisen och är nu målsägande mot en karl som uppträdde lite olämpligt. Det var lite läskigt, polisen har ringt mig flera gånger nu i eftermiddag för dom har tydligen karln inne för förhör och då behöver dom höra min version också. Känns som att det blev lite väl mycket ståhej kring alltihopa. Det här gör ju att jag kommer dra mig för att ringa polisen nästa gång. För en nästa gång kommer det säkert bli, blir inte förvånad över nåt på jobbet längre! Finns fan folk för allt. 

Nu sitter jag ensam hemma, och jag skulle inte klaga över att ha några kanaler på tvn.. När jag väl har ensamrätt på tvn så har jag ingen router som kan ge mig alla kanalerna från dreamboxen. Just nu har jag 1,2,4,6 och barnkanalen.. Det är många år sedan jag hade så lite kanaler. Tack och lov att jag har datorn och besitter kunskaper om hur man kan skaffa hem serier och filmer. 

För helst vill jag egentligen slå på Spotify och ta fram min bok som jag är mitt uppe i. Men sist jag gjorde det så krampade jag. Och det är ju typiskt mig.

Jag har fortfarande inte använt skorna som jag hade efter första krampen. Och det är närmare tre år sedan. Bara för att jag hade just dom skorna just den dagen, så kan jag inte använda dom igen. Så är det nån som vill köpa billigt ett par typ oanvända men ändå otursförförljda svarta converse storlek 40 så hör av dig. Har det gått så lång tid utan att jag använt dom kommer jag nog inte våga göra det i framtiden heller. 

Nu ska jag ägna mig lite åt mina två lurvisar (katterna alltså) som ligger tvärs över mig.

Känner mig så hopplöst beroende av andra. Livrädd för att vara ensam men samtidigt vill jag visa att jag kan själv. 
Jag bor ju liksom själv nu, tanken är att jag ensam ska ta hand om mig och Vincent, katterna och lägenheten. Vad händer om jag inte klarar av det? Vem kan jag utan dåligt samvete luta mig mot? Egentligen ingen.

Det är alltså därför folk aldrig slutar leta en livspartner..

Jag som hade bestämt mig för att jag klarar mig utmärkt själv, så kommer det här som en kalldusch.  

Den här dagen har mest gått åt till att ta en massa små tupplurar här och där när tillfälle getts. Tror inte att jag är trött på grund av krampen längre, tror snarare det är mentalt, jag är så kopiöst besviken - på gränsen till deprimerad och då blir jag otroligt trött. Jag intalar mig hela tiden att jag har ingenting att klaga på. Vet ju om folk som har flera kramper om dagen. Men samtidigt, då vet dom om det och kan räkna med att dom ska krampa. Jag räknade mig som frisk. Hade ju inte haft nån kramp på 2½ år! Vem vet om jag kommer få en till, och i sådana fall när? Sånt gör min hjärna trött.

Det här blir mitt sista inlägg innan vi åker till stugan imorgon bitti. Kommer hem någon gång i mitten på veckan.

Ha det bra gott folk      

Lovade min lilla pappa att lägga ut en bild på ögat så han får se hur det ser ut, i och för sig har det lagt sig väldigt mycket nu. Inte lika intensivt och stort som första dagen. Men läskigt ändock. Vincent skriker om jag stirrar på honom   

Så kan det gå.

Kunde ju haft värre åkommor, det här känns faktiskt knappt. Lite skavande kanske men jag har definitivt varit med om värre "krampskador". Som den gången jag hade en bula stor som ett bröst på huvudet. Haha. Deeen gjorde ont den.

Har varit rätt så ledsen idag med, ledsamheterna har avlösts av ilska.

Skulle egentligen varit ute och gjort stan med Pirita och gänget idag. Det hela höll på och sluta med att Petter åkte iväg istället. Då blev jag så ledsen, men jag kan ju inte hindra honom. Jag kan inte tvinga någon att sitta med mig bara för att jag är rädd för att vara själv igen.

Men nu är det fint, sitter i soffan med Petter och vi ska se Entourage.

Ungdomarna får göra stan dom.   

Tänkte förvarna redan nu om att det här kommer bli en väldigt inaktiv vecka, ska åka till urskogen med mamma, Sis och Vincent. No internet. Eller ah, jag kommer fuska och kolla fb'n med mobilen förstås.